evdahlin

Jag tänker ta mig friheten att ändra rubriken till: Mina bästa vänner. För jag har faktiskt 2. Eller ja, 3 kanske. Om man räknar Johan. Men han räknas inte nu som bästa vän, han är ju under kärleksrubrikerna. Så 2 säger vi då.

Dessa två är Jennifer och Andrea. De går i min klass och vi ses i stort sett varje dag. Det började inte superbra mellan oss. Har skrivit det här innan, men Jennifer tyckte jag verkade stroppig medan Andrea tyckte jag verkade trevlig för jag log mot henne. Jag vet inte riktigt hur det gick till sen, alltså hur vi började umgås. Men jag och Jennifer var i samma grupp vid ett arbete och där började väl det. Vi började umgås en del och Andrea umgick också med Jennifer och några andra. Men sedan hittade vi tre varann på något magiskt sätt i alla fall och här är vi nu.

De är två tjejer jag verkligen trivs med. Vi har kul ihop, vi kan vara ledsna ihop, vi kan prata om exakt allt och allt är så enkelt. Det bara fungerar, vi klickar helt enkelt. Och det kanske är för att vi är lite olika ändå. Vi har olika grunder att stå på. Jag är enligt dem ett betongbarn och de är enligt mig bönder. Men samtidigt är vi så lika, och det är inte konstigt att just vi fann varann. Vi är 91:or. Vi har varit tillsammans med våra pojkvänner ungefär lika länge. Vi flyttade alla hit direkt efter gymnasiet. Vi tänker liksom lika när det gäller livet. Och det är kanske det som gör att jag nu kan kalla de mina bästa vänner. Dessa underbara 2 flickor som alltid finns där när det behövs, och som alltid ser till att det alltid finns lösningar på problem. För tillsammans kan vi nog fasiken lösa allting, och vem skulle inte vilja ha det så? Jag vet att ni är avundsjuka, men ni kan glömma att sno dem, för de här tjejerna kommer jag aldrig att släppa! :love:

Mina godingar!