Hoppas, hoppas, hoppas

Ibland kan man ha tur. Vi träffade en i området när vi gick från bilen till huset. Han hade semester. Han skulle till Östersund på semestern. Jaså, undrade vi, varför det? Jo, då är han därifrån. Och han har massa kompisar som bor där fortfarande. En av dem hade en lägenhet hon ville hyra ut. Men hon kanske redan hade fixat det, vi är inte säkra. Men han skulle ringa och kolla! Sedan är han ju däruppe hela nästa vecka och lite till, och då ska han fråga runt.

Ödet?

Sedan ringde en från Mittuniversitetet också. Hon hade gått ett år på Ekonomlinjen, och hon ringde bara för att höra om jag hade några frågor eller funderingar eller liknande. jag frågade, och hon svarade. Skönt att prata med en som upplevt samma som man ska uppleva! Himla trevligt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0